Bli fadder

Text: Torbjörn Vårsaga           Foto: My Nilsson

Det är inte första gången som Rudzatiskolan i Lettland når olympisk framgång. 2019 återvände 14-åriga Liene från Abu Dhabi med två paralympiska guld i simning.
Kvinnan bakom skolans succé heter Zanda och har jobbat där i 32 år.
– Den här platsen har gjort mig till den jag är, säger hon. Jag var bara 18 år när jag kom hit. Och från början ville jag inte vara här. Jag tyckte synd om barnen, men jag ville inte jobba med dem.
Steg för steg mjuknade Zandas känslor för eleverna. Hon valde att jobba kvar, samtidigt som hon studerade till idrottslärare.
– Svårast hade jag med simningen, säger hon. Jag var rädd för att hamna under ytan. När min universitetslärare puttade i mig kom jag upp gråtande.
Så du var rädd för vatten, och nu tränar du olympiska simmare?
– Ja, precis! Det här var aldrig min plan – det var Guds.

För eleverna är Zanda både lärare, mentor och extramamma. Hon berättar om två nervösa simtalanger som ville backa ur inför sin första tävling.
– Jag lovade att köpa kebab till dem om de genomförde loppet. Det slutade med medaljer för
båda två!
Hemma hos Zandas stortalang Kristine möts vi av en glad hund och en stolt pappa vid namn Andrei.
– Hon har fått talangen från mig, säger Andrei. Jag brukade fridyka fem meter ner i floden när jag var ung!
I det enkla huset bor även Kristines bröder Janis och Yasops samt mostern Jenna och hennes dotter Nadezda, som Kristine delar rum med. Mosterns familj flyttade in en tid efter att Kristines mamma gick bort 2021. Simningen har hjälpt Kristine att finna glädje i tillvaron igen.
– Jag gillar verkligen att simma, säger hon. Och jag längtar till tävlingen i Berlin.

Elevernas hemförhållanden återspeglas ofta i hur de mår och agerar på Zandas lektioner.
– Du måste bry dig om varje aspekt av barnets hälsa, säger hon. Om de inte har ätit hemma, till exempel, kan de inte prestera inom sin idrott.
Samtidigt poängterar Zanda att segrar och medaljer aldrig har varit hennes mål.
– För mig är det viktiga att varje barn får känna sig som en vinnare. När jag ser glädjen i deras ögon, då är det ovärderligt.