Wooddaina bor med sin mamma, pappa och två bröder tillsammans i ett litet hus strax utanför Dano i Haiti.

Wooddaina är 12 år gammal går å Hoppets Stjärnas skola i den haitiska byn Dano. Hon är en vetgirig tjej som tycker allra bäst om lektionerna i naturkunskap, där hon får lära sig mer om djur och växter. Hon har nära till skolan från sitt hem på en liten kulle, några hundra meter bort, där hon bor med sina föräldrar och sina två bröder. I det enda av husets två rum sover hon och brodern Wandersson. I det andra sover pappa Waky, mamma Desange med minstingen Wamnasland. På höjden kring huset odlar de bönor, majs och tobak för att försörja sig.
– Vi har bott här i många år och kämpat på, säger Waky. Men först kom jordbävningen 2010 som skadade huset ordentligt, och sedan orkanen 2016 när allt bara försvann över en natt. Livet på Haitis landsbygd är aldrig enkelt. Kanske är det därför som Wooddaina har siktet inställt på ett annat slags liv. Hon drömmer nämligen om att bli sjuksköterska.
– Jag vill lära mig att ta blodtryck och ta hand om sjuka människor, förklarar hon. Wooddaina delar sin situation, och sina drömmar om en ljusare framtid, med miljontals människor i Haiti.

Landets befolkning är ättlingar till afrikanska slavar som gjorde uppror mot sina franska slavdrivare. De lyckades, och 1804 blev Haiti den första plats på jorden där slavarna lyckades driva ut sina förtryckare och grunda en egen stat. Mindre känt är att fransmännen år 1825 återvände till ön med en flotta, och att Haiti under krigshot tvingades gå med på att betala 150 miljoner franc i ersättning ”för förlorad vinst från slavhandeln”. Det tog 122 år för Haiti att betala av sin skuld, och den ekonomiska skövlingen är en av orsakerna till att landet än idag tampas med av extrem fattigdom. Omfattande korruption och sammanlagt 32 statskupper har också bidragit till att göra Haiti till ett av världens fattigaste länder. Befolkningens situation brukar uppmärksammas internationellt vid stora katastrofer, som den förödande jordbävningen 2010 och orkankatastrofen 2016, men däremellan är det få hjälporganisationer som finns på plats. Det gör Hoppets Stjärnas arbete i landet ännu viktigare. Vi har funnits på plats sedan 1979 – och vi har inga planer på att överge landet.

Min dagbok!

Följ Wooddaina en dag i Haiti.

Kl. 06.00 Solen är på väg upp bakom kullarna kring byn. Vi bor precis vid byvägen och jag kan höra folk passera, antingen till fots eller ridandes på åsnor. Tupparna i byn börjar leva om och det är dags att gå upp.

Kl. 07.00 När jag har tvättat mig och bäddat sängen är det dags för frukost. Oftast blir det rissoppa.

Kl. 07.30 Dags för mig och min bror att gå till skolan. Vi bor ganska nära vår skola, och på vägen dit är det nedförsbacke, så det är lätt att ta sig dit. Längs vägen får vi sällskap av skolkamrater. Vi brukar sjunga och leka på vägen till skolan.

Kl. 08.00 Dagens första ämne är oftast kreol; vårt eget språk som vi får lära oss att läsa och skriva.

Kl. 09.15 Nästa lektion är i matte. Efter den brukar det bli olika lektioner beroende på vilken veckodag det är; historia, geografi, religion eller socialkunskap.

Kl. 11.00 Efter en kort rast får vi undervisning i franska, som är vårt andra officiella språk. Jag skulle vilja lära mig mer franska, men det är svårt, för vi talar aldrig franska nån annanstans än i skolan.

Kl. 12.00 Dags för lunch. Vi får ofta ris med något tillbehör. Det är jättebra att vi får lunch i skolan, för många skolor har ingen lunch. Lunch rast i 30 minuter. Då leker vi tillsammans ute på skolgården.

Kl. 12.30 Efter lunchrasten brukar vi ha en bildlektion, där vi får rita och måla.

Kl. 14.30 När jag och min bror kommer hem byter vi om, och sedan hjälper vi till med olika sysslor där hemma. Vi brukar börja med att hämta vatten vid vattenstationen som Hoppets Stjärna har byggt strax intill skolan. Oftast hämtar vi två dunkar var. Det är tungt, men vi behöver verkligen vattnet. Vi använder det för att dricka, lagar mat, diska, tvätta oss och tvätta våra kläder.

Kl. 16.00 När vi är klara med våra sysslor gör vi läxorna. Det är väldigt viktigt för att vi ska kunna hänga med i skolan.

Kl. 17.30 Innan middagen brukar jag hjälpa mamma med lite fler sysslor kring huset. Jag sopar inomhus och strax utanför, för vi vill hålla rent. Jag brukar också hjälpa henne att hänga tvätten.

Kl. 19.30 Det blir snabbt mörkt här. Vi har igen el, och vi tänder bara levande ljus om vi verkligen behöver det, till exempel om vi har läxor kvar som måste göras. Annars rättar vi oss efter solnedgången och lägger oss tidigt.

Tack för att du är fadder!

Tack för att du vill vara med att förändra barnens situation till det bättre i Haiti. Det betyder så mycket att du finns där för våra barn. Vi kan inte lösa alla Haitis problem över en natt, men tack vare att du bryr dig kan barn som Wooddaina vakna varje morgon och känna framtidshopp. Det ger henne kraft, lust och motivation att kämpa vidare mot nya mål.

Andra barn som blir hjälpta känner likadant – och tillsammans har de vad som krävs för att göra Haiti till en bättre plats att leva på. Genom att hjälpa ett barn idag bidrar du till att forma en ny generation som med gemensamma krafter kan lyfta sitt älskade hemland från fattigdom till framgång. Därför är din hjälp ovärderlig. Än en gång, ett djupt och varmt tack!

Dela med dina vänner: