Att få möta de barn vi kämpar för är fantastiskt, men det kan också vara hjärtskärande.
Genom åren har jag sett väldigt mycket fattigdom och mött barn som farit illa på så många sätt. I slummens Taytay i Filippinerna är kontrasterna extrema mellan vår fina skola och de trånga skjul som barnen kommer hem till efteråt.
Jag har ofta frågat mig hur det är möjligt för dem att komma rena och fina till skolan från hemmiljöer där det varken finns toaletter, el eller vatten.
Jag pratar om kvarter av plåt och brädor där allt som skiljer en familj från nästa är några skivor masonit. Där du lever så tätt, och så trångt, att om någon vuxen vill dig illa har du ingenstans att ta vägen. Där pojkar blir slagna och flickor blir antastade av samma människor som borde skydda dem.
Men mitt i misären finns en ljuspunkt: Den skola som vi drivit i snart 30 år.
I den fristaden finns allt som barnen saknar: El och vatten, lekytor, svala rum, ansvarstagande vuxna och massor av kärlek. Som du kan läsa om i foldern riskerar allt det här att gå förlorat.
Det som måste hända nu är att vi gör ett riktigt krafttag för att säkra skolans framtid. Vem ska annars finnas där för Michelles lillasyster, och alla de andra barnen i Taytay?
Du är en nyckelperson för att det här ska bli verklighet. Därför ber jag dig:
Hjälp oss rädda barnens fristad!
Varma hälsningar

Ulrika Kallin Eriksson, Verksamhetschef
Jag vill rädda barnens fristad!