Bli fadder

”En dag kommer det hända något bra”
I åratal har Argentina plågats av en ekonomisk kris som slagit hårdast mot de redan utsatta. I Chaco-provinsen, där Hoppets Stjärna arbetar, räknas varannan medborgare idag som fattig – och bland ursprungsbefolkningen lever nästan nio av tio under fattigdomsgränsen. För dem är Hoppets Stjärnas insatser ovärderliga.
Vid yrkesskolan i Saenz Peña, där Hoppets Stjärnas utbildar och ordnar matutdelning, känns fattigdomen inte uppenbar. Hit kommer såväl barn som vuxna i sina bästa kläder, och det stöd som ges här lockar fram deras leenden – men den som följer med dem hem får se en annan värld.
41-åriga Rosalia, maken Paul och deras sju barn blev förra året vräkta från det hus de själva byggt. Eftersom de inte äger någon egen mark gjorde de som många andra argentinare, och byggde på en jordplätt som stod obrukad – men en dag kom kommunen och beordrade familjen att ge sig iväg. Nu bor de utan vatten eller toalett i ett skjul med stampat jordgolv som på några ställen döljs av smutsiga madrasser. De yngsta barnen, femåriga Valeria och fyraårige Juan, har en madrass att dela på. De står i kö för att få bli en del av Hoppets Stjärnas fadderbarnsprogram, och Rosalia sätter stort hopp till det.
– Det skulle vara till så stor hjälp, säger hon. Då skulle vi kunna äta oftare och bättre, och barnen skulle få hjälp att utbilda sig. Det skulle vara ett lyft för oss alla. Vi hoppas att vi kommer in snart.




Sjuåriga Guadalupe, som går i första klass, bor med mamma, pappa och två syskon i ett litet hus med två rum. Två rum för fem personer låter kanske uthärdligt – men de är inte ensamma i huset. Det tillhör Guadalupes morfar, och hennes moster med familj bor också där. Sammanlagt trängs 10 personer i de båda rummen.
– Det är trångt, men huset är stabilt regnar inte in så vi är glada över vad vi har, säger Guadalupes mamma Adelaida.
För att få vardagen att fungera gäller det att alla hjälps åt, och redan vid sju års ålder tar Guadalupe stort ansvar.
– Jag brukar hjälpa mamma att tvätta kläder och att sopa inne och utanför huset. Och så hjälper jag till med maten vissa dagar, berättar hon stolt.
Hennes mamma utför volontärarbete vid den kyrka som drivs av Pablo Johansson, son till Kenth och Alba Johansson som grundade Hoppets Stjärnas hjälpverksamhet i landet.
Från kyrkan får de också extra stöd som tacksamt tas emot.
– Visst kan allting kännas övermäktigt ibland, medger Adelaida. Men jag har kyrkan och min tro på Gud som hjälper oss att kämpa på. En dag kommer det hända något bra.