***
***
SENASTE NYTT:
Den 30 januari 2025 offentliggjorde övergångsrådets ordförande, Leslie Voltaire, sin ambition att hålla allmänna val i Haiti redan den 15 november 2025. Dessa val skulle omfatta presidentposten, parlamentet och lokala borgmästare. Enligt Voltaires plan ska en andra valomgång hållas i januari 2026 och en ny, legitim regering installeras den 7 februari 2026. Planen möttes dock av kritik från flera håll. ”Du lever i din egen värld, mr Voltaire”, sa advokaten André Michel, medlem i den politiska koalitionen December 21. Han anklagade Voltaire för att måla upp en lögnaktigt positiv bild av säkerhetsläget i Haiti.
”Gängen har inte tappat mark i Haiti, tvärtom!” sa Michel. ”De har tagit kontroll över ännu fler territorier. Misslyckandet är totalt!”
Den 27 januari 2025 rapporterades att gängen gått till angrepp mot Kenscoff, ett välbärgat och tidigare relativt förskonat område i bergen söder om Haitis huvudstad Port-au-Prince. Borgmästaren Jean Massillon beskrev hur gängmedlemmarna gått från hus till hus och skjutit människor urskillningslöst. Av de minst 40 dödsoffren rapporterades många vara civila, inklusive barn. FN:s migrationsorgan IOM larmade om att fler än 1 600 människor i Kenscoff drivits på flykt.
Den 18 januari 2025 förstärktes den fredsbevarande styrkan med ytterligare 213 män och 5 kvinnor från Kenya.
Premiärminister Alix Didier Fils-Aimé lovordade Kenyas uppoffring och engagemang, och betonade vikten av denna nya utplacering-
”Dessa förstärkningar markerar ett avgörande steg mot att befria vårt land från kriminella nätverks grepp och återställa fred här”, sa han.
Den internationella styrkan på plats i Haiti omfattar nu 808 personer.
Den 17 januari rapporterade Unicef att nästan vart åttonde barn i Haiti tvingats på flykt i sitt eget land. Totalt handlar det om en halv miljon barn på flykt; en ökning med 48 procent sedan september 2024. På ett år har antalet fall av övergrepp, utnyttjande och sexuellt våld ökat med hisnande 1 000 procent. Samtidigt beräknas att tre miljoner barn i Haiti är i behov av humanitär hjälp.
Den 14 januari rapporterade IOM, International Organization for Migration, att antalet människor på flykt inom Haitis gränser passerat en miljon. Det motsvarar en tiondel av landets befolkning.
Den 4 januari 2025 anlände ytterligare 75 soldater från Guatemala med ett amerikanskt militärflygplan till Toussaint Louverture International Airport. Detta ökade det totala antalet guatemalanska soldater i styrkan till 150.
Alla förstärkningar kommer från Guatemalas militärpolis, enligt ett uttalande från den guatemalanska regeringen.
De nyanlända soldaterna välkomnades bl.a. av Godfrey Otunge, den kenyanska befälhavaren för den multinationella missionen.
Personalstyrkan inom MMSS ökade därmed med 36,5 % på 48 timmar. Den omfattar nu 590 poliser och militärer: 400 kenyaner, 150 guatemalaner, 8 salvadoraner, 6 bahamier, 24 jamaicaner och 2 från Belize.
Den 3 januari 2025 anlände 75 soldater från Guatemala för att förstärka den fredsbevarande styrkan i Haiti
Den 17-23 december 2024 delade Hoppets Stjärna ut efterlängtade matpaket till sammanlagt 1 500 familjer i byarna Bois Negresse, Hesse, Dano och Marigot. I samband med detta ordnades också julfester för skolbarnen.
Den 22 oktober 2024 talade María Isabel Salvador inför FN:s säkerhetsråd om det svåra läget i Haiti. Salvador har titeln ”Special Representative of the Secretary-General for Haiti and Head of the United Nations Integrated Office in Haiti (BINUH)”.
”Sedan jag senast gästade rådet i juli har situationen i Haiti dessvärre försämrats” inledde hon.
Haiti har nu 700 000 internflyktingar, en ökning med 22 % på tre månader.
FN:s väpnade insats i landet beskrevs av María Isabel Salvador som ”gravt underfinansierad”.
Här kan du se hennes föredrag.
Den 3 oktober 2024 genomförde maffiamilisen en brutal attack mot staden Pont-Sondé som slutade med en massaker där 115 människor dödades. Gängen fortsätter att expandera utanför huvudstaden Port-au-Prince, och har också börjat attacker civila båttransporter ute till havs. Utländska besättningsmän har kidnappats, vilket fått internationella transportföretag att avbryta sina leveranser till Haiti.
Den första veckan i oktober 2024 delade Hoppets Stjärna ut ryggsäckar och skolmaterial till eleverna på våra sex aktiva skolor.
I september 2024 målade Hoppets Stjärna om sina skolor inför skolstarten för att stärka deras motståndskraft mot regn och vind och förlänga deras livslängd. Samma månad delade vi ut skoluniformstyger som barnens familjer själva fick sy uniformer av.
Den 25 juni 2024 landade cirka 200 kenyanska poliser på Toussaint Louverture International Airport utanför Port-au-Prince. Deras ankomst markerade starten på FN:s militära ingripande i landet. Haiti beräknas nu ha 578 000 internflyktingar; en ökning med 60 % sedan i mars. FN-organet FAO (Food and Agriculture Organization) varnar för att hungerkrisen i Haiti kommer fortsätta förvärras mellan juni och oktober 2024.
Den 9 maj 2024 rapporterades att 900 skolor i Haitis huvudstadsområde har tvingats stänga. Däremot är Hoppets Stjärnas 6 aktiva skolor öppna. Amerikanska soldater har anlänt för att stärka säkerheten kring flygplatsen i Port-au-Prince och bygga upp en bas för den multinationella styrka som ska anlända framöver.
Den 30 april 2024 utsåg Haitis nya övergångsråd den tidigare senatsordföranden Edgard Leblanc Fils till rådets ledare och landets övergångspresident. Den tidigare idrottsministern Fritz Belizaire axlar rollen som tillfällig premiärminister.
Den 25 april 2024 blev de nio medlemmarna i Haitis övergångsråd insvurna. Rådets uppgift är att ordna ett demokratiskt val 2025. Gängledaren Jimmy “Barbecue” Cherizier komtrade med att varna rådet för intensifierade strider.
Den 11 april 2024 rapporterade FN att antalet internflyktingar från huvudstadsområdet ökat 90 254 personer.
Den 31 mars 2024 rapporterades att 18 av 21 sjukhus i huvudstadsområdet är antingen stängda eller obrukbara. Flera karibiska länder förbereder sig nu på att skicka egna trupper när den Kenyaledda FN-styrkan anländer till Haiti.
Den 12 mars 2024 lämnade Haitis premiärminister Ariel Henry in sin avskedsansökan.
Den 11 mars 2024 höll länderna i Den Karibiska Gemenskapen (Caricom) ett möte med FN i Jamaica där även USA:s utrikesminister Anthony Blinken deltog. Syftet var att diskutera hur man kan återställa ett stabilt demokratiskt styre i Haiti.
Den 10 mars 2024 aviserade IDP (Inter-American Development Bank) en donation på 160 miljoner dollar till matdistribution, hälsovård och utbildning i Haiti.
Den 9-10 mars 2024 försökte de gängkriminella storma inrikesministeriet, den centrala polisstationen i Port-au-Prince och den tidigare presidentbostaden National Palace.
Den 5 mars 2024 flydde Haitis premiärminister Ariel Henry till Puerto Rico, där han skyddas av FBI.
Den 4 mars 2024 utlyste Haitis regering undantagstillstånd och införde utegångsförbud efter att tusentals fångar flytt från landets två största fängelser. Massflykten möjliggjordes av omfattande fritagningsaktioner, ledda av de kriminella grupper som kontrollerar 80 % av huvudstadsområdet.
Den 1 mars 2024 undertecknade Haiti och Kenya ett avsiktsavtal om polis- och säkerhetsfrågor. Därmed är Kenya ett steg närmare att leda den multinationella fredsbevarande styrka som FN planerar att sända till Haiti. Kenyas konstitutionsdomstol har krävt ett bilateralt avtal mellan länderna för att uppdraget ska kunna ske i enlighet med kenyanska lag.
***
BAKGRUND: PLUNDRINGEN AV RIGAUD
Hoppets Stjärnas skola i Rigaud har välkomnat barn i 35 år och utvecklats till vårt allra finaste projekt i Haiti. Nu är den i maffians våld. När gänget 400 Mawozo gick in i området lämnade de förödelse efter sig.
Telefonmasten har rivits ner, sjukhuset har slagit igen och marknadsplatsen är förstörd. Pastor Samsons kyrka, byggd 2013 av vår moderorganisation Tältmissionen, står öde. Terrorn i Rigaud har drivit 90 procent av familjerna att fly från sina hem.
Tony Boursiquot, fältansvarig för Star of Hope Haiti, beskriver läget så här.
”De kriminella gängen har ockuperat skolområdet, plundrat allt av värde och slagit sönder det de inte ville stjäla. Skolgårdens grind ligger omkullvält. Trasiga möbler, sönderrivna skolböcker och krossade tallrikar ligger utspridda över skolgården där barnen brukade leka. Våra fadderbarn har fått se sina hem bli beslagtagna, plundrade eller nerbrända! De har traumatiserats av att se nära och kära mördas inför deras ögon!”
***
BAKGRUND: HAITIS FÄRD MOT KAOS
– Obefintlig armé. Sedan 1804 har Haiti upplevt 32 militärkupper. 1994, för att få slut på detta, upplöstes Haitis militär. 2017 ändrades beslutet, men återuppbyggnaden går långsamt. Samtidigt är poliskåren liten i förhållande till folkmängden. I praktiken utgör Haitis kriminella gäng idag den starkaste väpnade gruppen i landet.
– Presidentmord. Den folkvalda presidenten Jovenel Moïse mördades i sitt hem av utländska legosoldater 2021. Sedan dess har landet saknat president och styrts av premiärministern Ariel Henry, i väntan på ett presidentval som skjutits upp gång på gång.
– Sviktande demokrati. Det har nu inte hållits något presidentval i Haiti sedan 2016. Haiti ska ha 119 folkvalda representanter i kongressen och 30 i senaten. Den sista representanten lämnade sin post i januari 2023, så idag har Haiti inga folkvalda politiker.
– Ockuperad huvudstad. Haitis maktvakuum har utnyttjats av kriminella grupper som tagit över städer och blockerar vägar. 85 procent av Haitis huvudstad Port-au-Prince kontrolleras idag av kriminella gäng. Regeringen har lämnat staden.
– Skenande priser. Anarkin drabbar samhällets mest grundläggande funktioner. När gängkoalitionen G-9 ockuperade bränsleterminalen Varreux, hösten 2022, steg bensinpriset till 157 kronor per liter. 80 % av Haitis befolkning lever på mindre än 20 kr per dag. Priset motsvarar alltså en månadsinkomst för 4 liter bensin.
– Hungersnöd. Vartannat barn i Haiti kan inte ens räkna med att få i sig en måltid om dagen. Fattigdomen är störst på landsbygden, men i dagsläget är det städernas invånare som lider allra mest av matbrist. Maten produceras ju på landsbygden och kan inte längre transporteras därifrån på grund av gängens vägblockader.
– En kidnappning var tredje timme. Enbart under 2023 skedde 3 000 kidnappningar i Haiti. De har blivit en viktig inkomstkälla för gängen. Även vår fältansvarige Tony Boursiquot har fått ett pris på sitt huvud. De kriminella tror sig kunna kräva en hög lösensumma för honom eftersom han jobbar för en utländsk organisation. De håller utkik efter hans bil och dess registreringsnummer, så nu reser Tony mellan våra skolor på motorcykel och byter fordon på vägen.
– Ett mord varannan timme. Under 2023 rapporterades 4 700 fall av mord och dråp i Haiti. Motsvarande siffra i Sverige under samma år var 121. Jämförelsen är relevant eftersom Sverige och Haiti har ungefär lika stor befolkning (10,6 miljoner i Sverige och 11,7 i Haiti).
– Försenad FN-insats. FN har planerat att skicka en fredsbevarande styrka till Haiti, ledd av Kenya, men Kenyas högsta domstol meddelade i januari att det vore okonstitutionellt att skicka kenyansk polis till Haiti. På grund av detta sköts FN-insatsen upp.
– Gatuprotester. I februari 2024 har skolor hållit stängt runtom i Haiti i samband med landsomfattande strejker och gatuprotester, organiserade av den tidigare rebelledare Guy Philipe.
– Terror mot civila. Gängen terroriserar civilbefolkningen i de områden där de får inflytande. Pastor Jean Samson Pierre i Rigaud berättar:
”Gängens framfart präglas av mord, stölder, kidnappningar, våldtäkter och summariska avrättningar. De beväpnar sig med automatgevär och kulsprutor, vapen avsedda för krig. De har också knivar, machetes, yxor och bensinfyllda behållare som de använder för att tända eld på fordon och bostadshus.”
– Inbrott och våldtäkter. Ett av de fadderbarn som lämnade Rigaud i tid, innan plundringen, heter Dashna.
”Gängmedlemmar började bryta sig in hos familjer på nätterna”, berättar hon. ”De band fast männen med rep så att de kunde våldta deras fruar och döttrar. Vi var väldigt rädda för att bli deras nästa offer. En dag bestämde sig mina föräldrar för att lämna huset och allt vi ägde.” Dashna och hennes familj tog sig till Hoppets Stjärnas skola i byn Boyer, längre norrut i landet.
– Kampen fortsätter. Hoppets stjärna driver 6 skolor till i Haiti. Samtliga ligger på landsbygden, utom räckhåll för gängvåldet. Där fortsätter vi att arbeta aktivt med utbildning, vattenprojekt, redskapsbibliotek, boskapsutdelning och utdelning av utsäde. Vi sätter vårt hopp till att FN:s fredsbevarande styrka snart ska anlända och lyckas bringa ordning i landet. Den dag när säkerhetsläget tillåter vill vi återvända till Rigaud för att bygga upp vårt projekt på nytt.
***
OM VÅRT ARBETE I HAITI
Hoppets Stjärna är den enda svenska biståndsorganisation som fortfarande driver fast verksamhet på plats. Det har vi gjort i 46 år. Vi ansvarar för sju skolprojekt i Haiti: sex i byar på landet och ett i förortsområdet Rigaud utanför Port-au-Prince. Det är skolan i Rigaud som hamnat i skottlinjen för gängen.
***
OM VÅRT ARBETE I RIGAUD
Hoppets Stjärna har funnits på plats i Rigaud sedan 1989. Över 5 000 barn har fått sin utbildning tack vare vår skola. Vi har också delat ut boskap, finansierat brunnsborrning, vattenpumpar och vattenreningssystem. Efter jordbävningen 2010 återuppbyggdes skolområdet i Rigaud med nya skolbyggnader, kök, matsal, bibliotek, datasal, vattenkiosk, handtvättstation och lekpark.
***
HAITIS SENASTE KRISER
2010: Jordbävning med upp till 300 000 dödsoffer.
2016: Orkankatastrof. 600 döda och 140 000 hemlösa.
2020: Pandemin lamslår landet.
7 juli 2021: President Moïse mördas.
14 augusti 2021: Jordbävning med 2 300 dödsoffer.
Juni 2023: Landsomfattande översvämningar.
2024: Anarki och hungersnöd.
Genom att klicka på ”Skicka” samtycker du till att få nyhetsbrev skickade till din angivna e-postadress enligt gällande integritetspolicy. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.
PENGAR TILLBAKA
Gåvor till Hoppets Stjärna ger dig rätt till skattereduktion.
I deklarationen får du tillbaka en fjärdedel av allt du gett.
Vi skickar siffrorna till Skatteverket åt dig om vi har ditt personnummer.
Att tänka på:
– Skatteverket räknar bara gåvor på 200 kr eller mer.
– Du måste ge minst 2 000 kronor sammanlagt per år.
Exempel:
Du ger 200 kr per månad i 12 månader, totalt 2400 kr.
Då får du 600 kr tillbaka. Din faktiska månadskostnad blir 150 kr.
Reglerna gäller för gåvor upp till 12 000 kr per år.