För många år sedan fick ett vidsträckt område i norra Argentina namnet Gran Chaco, ”Den stora jaktmarken” men vad dagens invånare jagar är i första hand ett drägligare liv. Bland regionens ursprungliga invånare, minoritetsfolket Toba, lever 90 procent under fattigdomsgränsen. Det är för deras skull som Hoppets Stjärna funnits på plats här ända sedan 1977.

Många barn inom Tobafolket talar bara sitt eget modersmål, vilket gör att de genast halkar efter i den statliga skolan där det enbart talas spanska. Därför har Hoppets Stjärna sett till att de ska få komma till en förskoleverksamhet där alla lärare talar både spanska och toba.

Här får barnen inte bara utveckla sina kunskaper i de båda språken, utan också lära sig om alltifrån natur, kultur, teknik och musik till självständighet och harmonisk samlevnad.

Möt Tobafolket

Tobafolket, även känt som Qomfolket, har sina rötter i det område som idag kallas Pampas, i centrala Chaco, och under 1500-talet bebodde de en stor del av det som idag är norra Argentina. Nästan 130 000 personer identifierar för närvarande sig som Toba eller Qom, och 120 000 av dem lever i Argentina. Det gör dem till en av de största minoritetsgrupperna i landet.

Chacoprovinsen, där majoriteten av Tobafolket lever, är en av Argentinas fattigaste provinser. 50 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, och bland minoritetsfolken är det nästan 90 procent som tvingas leva i misär.

Det är här, bland Tobafolket i Chacoprovinsen, som Hoppets Stjärna arbetar sedan 1977. Här har vi byggt hus, skolor, och sjukvårdskliniker. Vi har dragit vattenledningar och gjort en rad katastrofhjälpinsatser, senast i samband med de stora översvämningarna i början av 2018.

Kultur

Traditionellt var Tobafolket ett nomadiserande jägarfolk. Männen jagade, fiskade och samlade honung medan kvinnorna tog hand om hushållet. Minoritetsgrupperna i norra Argentina har en rik kultur full av artisteri, myter och traditioner.

Även musik och dans är en stor del av kulturen, och de har ett par egna typiska instrument. Det ena är en ensträngad fiol kallad N’vike. Strängen gjordes från början av hår från vildsvin, senare av hår från hästman. Ett annat unikt instrument är Lluvia, ett ihåligt rör som fylls med bönor och avger ett mycket speciellt ljud.

Förskolans dagsschema

Följ med under en vanlig dag på förskolan i Nam Qom!

Kl. 08.15 Lärarna anländer och förbereder skoldagen.

Kl. 09.00 Barnen kliver in och hänger upp sina ryggsäckar på krokarna i klassrummen. När det är ordnat kliver de ut på skolgården, där de sammanstrålar med sina skolkamrater. Väl där får de hälsa landets flagga, sjunga tillsammans och dela med sig av olika nyheter.

Kl. 09.20 Lek och spel. Barnen ritar, målar, leker med dockor eller lagar fantasirätter i leksaksköket.
När lektionen är över måste de se till att lägga tillbaka alla saker på rätt plats.

Kl. 10.00 Hygien mat och vila. Barnen ställer sig på två led och tvättar händerna innan de äter mellanmål. Efter måltiden får de lyssna på sånger som deras lärare framför.

Kl. 10.20 Språk och konversation. Barnen får lära sig ord och bokstäver på såväl spanska som sitt modersmål, toba. Det är ett av fyra officiella språk i Chacoprovinsen där de bor.

Kl. 11.05 Utomhuslekar. Barnen lär sig olika lekar och kreativa spel på skolgården. Den här stunden på dagen erbjuder också ett tillfälle att prata om hur man ska behandla varandra.

Kl. 11.15 Sagostund. Barnen får lyssna på olika sagor, och efteråt får de diskutera sagornas innehåll med sina lärare.

Kl. 11.50 Efter lunchrasten är det bildlektion där barnen får rita och måla.

När skoldagen närmar sig sitt slut packar barnen ihop sina saker och ställer sig på led. De tar farväl av flaggan, lärarna och sina klasskompisar samt sjunger några ramsor innan de skiljs åt klockan 12.

Kl. 12.30 När lärarna ställt i ordning klassrummen, och planerat nästa skoldag, är det deras tur att gå hem.

Ungdomar med framtidstro

Systrarna Ana Maria, 22, och Natalia, 24, håller båda på att utbilda sig till tvåspråkslärare. Det har blivit möjligt tack vare Hoppets Stjärna, med studievägledaren Silvia i spetsen. Systrarna har också fått hjälp av flera före detta fadderbarn som ställt upp för dem när de har behövt extra hjälp. Nästa år är de färdigutbildade och redo att börja lära ut.– Vi vill tacka våra faddrar för allt stöd! säger de.

Ända sedan hon var liten har Magdalena stöttats av Hoppets Stjärnas eldsjälar, och det har gett resultat. Hon har lyckats utbilda sig till sjuksköterska, fått jobb på ett äldreboende och planerar att framöver vidareutbilda sig inom psykiatri. Här syns hon tillsammans med vår argentinske verksamhetschef David.

16-årige Jorge har flera stora förebilder. En är studievägledaren Silvia, till höger i bild, som är hans stora stöd. En annan är Daniel Escalante, den förste ur Tobafolket som blivit advokat – för det är vad Jorge också drömmer om att bli.
– Att Daniel lyckats har gett mig hopp om att även jag ska kunna klara av det, säger han.

Tack för att du är fadder!

Tack för att du vill vara med och förändra barnens situation till det bättre i Argentina. Det betyder så mycket att du finns där för Tobafolkets barn. Vi kan inte lösa alla deras problem över en natt, men tack vare att du bryr dig kan de vakna varje morgon och känna framtidshopp. Det ger dem kraft, lust och motivation att kämpa vidare mot nya mål. På så vis bidrar du till att forma en ny generation som med gemensamma krafter kan skapa en bättre tillvaro för hela sitt folk. Därför är din hjälp ovärderlig. Än en gång, ett djupt och varmt TACK!

Dela med dina vänner: