15 år gamla Many går i årskurs tre på High School på Hoppets Stjärnas skola i Taytay, Filippinerna

– Jag gillar skolan och mina lärare. Jag har 86 i betyg av 100 i snitt, vilket är ok. Jag hoppas förbättra mig nästa år, säger Many. Men jag måste kämpa hårt.

Many har gångavstånd till skolan och går tillsammans med några kamrater fram och tillbaka.

Hemma bor hon med mamma, pappa och fyra syskon. De bor mycket enkelt och trångt i ett enrumsskjul byggt mestadels av trä med tak av korrugerad plåt. Man hade tidigare två rum, men det bakre rummet förstördes under en översvämning.

Man har lagt ett enkelt trägolv för att komma upp från dammet och leran. På golvet ligger lite trasmattor utlagda. Längs två av väggarna står de ett par sängar. Längs ena väggen har man satt upp ett antal krokar där det hänger väskor, kläder och prydnader på. Längs en av de andra väggarna hänger det en almanacka, en smutsig spegel och lite olika skolarbeten som barnen gjort och dekorerat med.

Utanför själva bostaden finns det en lite kokvrå där man eldar med träpinnar och ibland köper man lite kol för att elda med. På den främre trånga ytan sköter mamma Terasita tvätten. Man har ett litet staket av trä som skyddar mot inkräktare. Framför det står det lite buskar som skyddar mot insyn.

– Vi bor trångt och enkelt. Vi betalar ingen hyra, men elen kostar. Ibland har vi inte råd med det, då använder vi små ljus. Det är drygt att få det att gå ihop. Min man är cykeltaxichaufför. Han hyr taxin för 150 pesos per dag. Han kör in mellan 200 och 350 pesos per dag. Det blir inte mycket över. Det är inget bra för mina barn med denna situation, säger Terasita med uppgiven min.

Något som är extra svårt för föräldrarna är att ge barnen ordentligt med mat. Det är en stor utmaning för dem.

– Jag är glad för den mat vi får hemma, säger Many. Men ibland finns det ingen mat. Det är lite jobbigt för oss alla. Om jag fick bestämma så skulle vi äta kyckling i curry med ris ofta. Det är gott. Till det gillar jag att dricka apelsinjuice. Men jag äter vad som helst mamma sätter fram. Jag vet att vi är fattiga, så jag är nöjd.

Precis om alla tonåringar drömmer Many om nått kul jobb i framtiden.

– Jag vill studera turism eller masskommunikation på college om det går. Jag vill jobba inom turistnäringen när jag blir stor. Det vore en dröm. Sen vill jag kunna köpa ett större hus för familjen. Vi har bara ett rum, det är för litet oss.

Dela med dina vänner: