Bli fadder

På tvåårsdagen av Rysslands invasion deltog Hoppets Stjärna i en manifestation på Örnsköldsviks torg tillsammans med bl.a. FN-föreningen. Här kan du läsa det tal som hölls av vår kommunikatör Torbjörn Vårsaga.
Om du på något sätt har ställt upp för krigets offer, då riktar sig detta tal till dig.

”Min dotter Ellie är fem år och försöker förstå hur världen fungerar.
Bland annat var hon förbryllad över att en pojke på hennes förskola fortfarande retades, och puttades.
”Han har ju fyllt sex år nu!” sa hon. ”Varför blev han inte snäll då?”

Då fick jag lov att ge henne de nedslående nyheterna:
Man blir inte automatiskt snällare, bara för att man blir äldre.
Vi människor behöver hjälp av andra som kan visa oss hur man ska vara, och som föregår med gott exempel.
”Och därför”, sa jag, ”därför finns det till och med många vuxna som är dumma mot varandra, trots att de har vuxit färdigt.”

I tysthet tänkte jag att många vuxna inte nöjer sig med att retas och puttas.
Inte om de har tillgång till stridsvagnar och kryssningsmissiler.

Ellie känner till Ukraina, och jag har berättat för henne att angriparna tar barnens hem ifrån dem.
Jag har inte haft hjärta att berätta att angriparna också tar deras pappor ifrån dem, och deras barndom, och deras liv.
Där räcker mina ord inte till.

Det är, på många sätt, en mörk värld som våra döttrar och söner växer upp i, och det kan kännas övermäktigt att försöka ändra på det.
Men vi inom Hoppets Stjärna har några ledord som ger oss drivkraft:
Ju mörkare det är, desto större skillnad gör ett ensamt ljus som tänds.

Var och en av oss som samlats här idag kan vara det där ljuset.
Och det mest trösterika jag tar med mig från 2 års krig i Ukraina, det är alla samarbeten med strålande medmänniskor.
Jag har fått se hur starkt vi lyser när vi gör det tillsammans.
Hoppets Stjärna har den enorma förmånen att få vara en förmedlare av andras omtanke.
En mellanhand för de goda krafterna omkring oss.
Därför känns det alltid lika fel att stå själv och hålla tal som det här.
Jag borde stå här med hundratals hjältar på varje sida.

Jag vill stå här med verkstadsarbetarna på Gårö Plåt i Gnosjö, som tillverkat över tusen värmekaminer till ukrainska familjer, och med vår vaktmästare Viktor, som bilade 100 mil från Kärrsjö till Gnosjö före jul och svetsade ihop 50 kaminer på egen hand när Gårö hade ont om folk.

Jag vill stå här med Barnens Oas i Gnosjö, som gjort hela den här kaminsatsningen möjlig.
Jag vill stå här med Ukrainahjälpen Filippus, som har visat sig vara en fantastisk samarbetspartner.
Jag vill stå här med Örnfrakts volontärskara som gjort upprepade resor in i Ukraina.
Jag vill stå här med den anonyma tandläkare i stan som skänkte hela sin klinik, varenda borr, stol och möbel, till Ukraina.

Jag vill stå här med våra eldsjälar i Rumänien som vakat vid gränsen varje dag i 2 år och hjälpt över 60 000 ukrainare på flykt.
Jag vill stå här med ungdomarna i Härnösand som samlade in nödhjälp för 2 år sen, och som nu har startat en egen ungdomsorganisation där de gör insatser för utsatta barn.
Jag vill stå här med varenda medmänniska som genom en gåva, en volontärinsats, eller ett vänligt ord, har bidragit till att göra världen ljusare.

En dag kommer både Ukrainas barn och mina barn att tacka er för det.
Och jag, jag gör det redan nu:
Tusen tack till alla er som skingrar mörkret med ert ljus.”