Jag har under mina resor med Star of Hope mött ett antal barn. Under 2005 var jag i Montes Claros i Brasilien där allt en gång började för Star of Hope. På den fina förskolan där mötte jag Daniel Almeida, sex år ung.

Daniel var en livlig och glad prick. Kände igen mig i honom från min barndom. Alltid i rörelse, kunde inte sitta still. Pigg, nyfiken, rastlös och busig. Daniel var ambitiös och duktig, han hängde trots sin rastlöshet med bra på lektionerna.

Jag var hemma hos familjen som hade det fattig och problematiskt. Pappan hade dragit då han inte pallade trycket som familjeförsörjare, vilket tyvärr är väldigt vanligt bland de fattiga. Så Daniels mamma tog hand om Daniel plus tre systrar. I huset bodde också två tonårskusiner som båda fött barn, och vars pojkvänner sedan dragit. Tragiskt.

Huset de bodde i var trångt och mörkt, och familjen spenderade mycket tid ute på gatan, så även Daniel som gärna spelde fotboll med grannpojkarna efter skolan som slutade klockan 15 varje dag. Annars gillade han musik och hoppades kunna lära sig att spela på riktigt vid tillfälle. 

Text och foto: Dennis Thern

Bli Stjärnfadder du med eller ge en gåva som gör skillnad.