Jag glömmer aldrig när jordbävningslarmet kom från Haiti.
Just då var det ingen som insåg vidden av katastrofen, men vi gick direkt in i katastrofläge. Jag minns det enorma gensvaret från svenska folket – och jag minns hur våra skolbarn i Dano räddades från en säker död bara för att läraren aldrig kom till lektionen. Tack vare det var barnen ute på skolgården när hela skolan rasade samman. Tanken svindlar när jag möter dem som kunde ha dött då, för tio år sedan, men som idag strävar vidare mot nya mål i livet.

Under våra 40 år i Haiti är det här den värsta katastrof vi upplevt, men långt ifrån den enda.
Genom åren har landets hårt kämpande familjer drabbats av såväl kravaller och statskupper som torka, översvämning, orkaner och svält. Vi känner ett kall att hjälpa dem på alla sätt vi kan – oavsett om deras nöd uppmärksammas medialt eller inte. Och tyvärr pågår en tyst katastrof i detta nu: En matkris som blir allt värre.
”Men vad är det för mening?” kanske någon tänker. ”Det här händer ju gång på gång!”
Ja, exakt! Just därför ska vi hjälpa. Nya kriser lamslår landet gång på gång – men trots allt som hänt ger människorna aldrig upp.
Hur ska vi då kunna se oss själva i spegeln om vi sviker dem?

Ni givare har ställt upp otroligt mycket för Haiti genom åren och åstadkommit så mycket gott i landet. De framstegen måste vi värna om nu – för mitt i denna tysta katastrof fi nns enskilda barn vars framtid avgörs av om vi agerar eller inte.

Var med och hjälp Haitis fantastiska folk att resa sig på nytt! Ge en gåva >>
Eller hjälp mer långsiktigt och bli lunchkompis >>


Ulrika Kallin Eriksson, Verksamhetschef

Dela med dina vänner: