1971 var inte bara året då Kenth och Alba Johansson sådde fröet till ”Den gode herden”, Hoppets Stjärnas argentinska dotterorganisation. Det var också året då deras son David föddes. Nu, efter att ha levt sida vid sida med verksamheten från sitt första andetag, axlar David uppdraget att leda den vidare mot nya mål.

Davids mamma Alba, som med åren kom att bli en älskad modersgestalt för generationer barn bland Tobafolket, lämnade jordelivet 2016. Hennes make Kenth lever än, men har vid 74 års ålder valt att inleda en välförtjänt tillvaro som pensionär. Därmed har David övertagit huvudansvaret för det omfattande biståndsarbete som han tillsammans med sina föräldrar har varit med om att bygga upp i norra Argentina.
­– Med honom vid rodret kan jag känna mig trygg med att verksamheten förblir i goda händer, säger Kenth.
David är utbildad till psykologilärare, men väljer nu alltså att fokusera helhjärtat på Hoppets Stjärnas verksamhet. Med brodern Daniel som högra hand och brodern Pablo som nyckelgestalt inom Hoppets Stjärnas moderorganisation 100 % Liv på orten har David tagit sig an uppgiften med tillförsikt.
– Jag haft många år på mig att förbereda mig för den här dagen, säger han. Pappa har gett mig förtroende och lärt mig mycket under alla de år då vi jobbat tillsammans. Vi i den nya generationen har inspiration och visioner, men det krävs också erfarenhet och ödmjukhet. Det har verkligen min pappa. När han för första gången kom till Tobafolket tog han sig för att leva som de levde, bo som de bodde och äta vad de åt. Tack vare det nådde han deras hjärtan på ett sätt som han nog inte hade kunnat göra annars. Det här har inspirerat mig och gjort honom till en stor förebild för mig.

Eldsjälarna i Argentina arbetar oerhört långsiktigt. Hjälpinsatserna är inte bundna till en viss skola eller ett visst projekt, utan till varje individ. Barn följs och stöttas, utifrån sina förutsättningar och behov, från förskolan till universitetets sista dag med noggrann fortlöpande uppföljning. Det är resurskrävande, så samma barn kan behöva flera faddrar för att få tillräckliga insatser – men resultaten är fantastiska.
– Vi är en stor grupp här som jobbar tillsammans mot samma mål, och jag upplever att det ständigt sker mirakel inom vårt arbete. Jag möter människor som fått hjälp av oss under uppväxten, och som idag själva undervisar och hjälper andra barn. Vi har fått vara med och bygga skolor, yrkesskolor, vårdcentraler… allt för att kunna bistå och hjälpa människorna här. När min mamma flyttade hit bar hon på en längtan om att det skulle ske en förvandling här, och så har det verkligen blivit, säger David.
Han, som talar så varmt om sina föräldrar, har idag själv tre barn tillsammans med hustrun Alejandra.
– Jag träffade henne i kyrkan, berättar han. Först var vi bara vänner. När det senare hände att vi gick undan för att få vara ensamma tillsammans började det att pratas en del i församlingen. Men pastorn sa ”kritisera inte det där paret, för det kommer att sluta med ett äktenskap”. Och han fick rätt, förstås.

Familjen är viktig för David – och han ser Hoppets Stjärna som en naturlig del av den familjen.
– Jag tror starkt på ett fortsatt bra samarbete med Sverige, och jag har stora förhoppningar om att det kommer ske mycket gott framöver.
Bland annat drömmer han om att starta en ny grundskola för Tobafolkets barn, i anslutning till den nuvarande yrkesskolan.
– Andra människor kanske kan betala sina egna barns skolavgifter, men de här barnens föräldrar har inte råd med det. Men vi, vi har mark och förutsättningar för att förverkliga den här drömmen, så att vi kan ge utbildning till de här barnen.
Han är fast besluten att verksamheten i Argentina inte bara ska hållas levande, utan också utvecklas.
– Det är ett stort förtroende jag har fått, och det vill jag verkligen förvalta.

Dela med dina vänner: