Bli fadder

I brasilianska São Paulo, med dubbelt så många invånare som Sverige, föds otaliga barn mitt i kåkstädernas misär. Att förändra deras framtid kan låta övermäktigt – men Hoppets Stjärna från lilla Kärrsjö har något fantastiskt på gång.
”Varje barn har rätt till en bra start i livet”.
Orden möter oss vid ingången till CEI Cerejeiras, den största av Hoppets Stjärnas sju förskolor i São Paulo. Enbart här jobbar det dubbelt så många personer som det bor i Hoppets Stjärnas hemby Kärrsjö utanför Örnsköldsvik. Clayton Vojevodovas, ansvarig för Star of Hope Brazil, undrar nyfiket hur många som bor inne i tätorten.
– 28 000, säger du? Om man räknar ihop vår personal, våra barn och deras familjer så berör vi ju fler människor i São Paulo än det finns människor i Örnsköldsvik!
Den bra start i livet som omskrivs vid förskolans entré är viktigare än många anar. Att satsa på barns utveckling under de första barnaåren har visat sig göra underverk för deras självkänsla och motverka att de hamnar snett senare i livet. All pedagogik i Hoppets Stjärnas förskolor syftar därför till att ge barnen bästa möjliga start på sin livsresa.
– Vad vi än gör låter vi barnen vara med och hjälpa till, så att de känner att de är delaktiga, förklarar Clayton.
Det gäller inte minst utsmyckandet av lokalerna. Varje år rymmer sex olika teman som under två månader blir centrala i undervisningen. Ena stunden handlar det om skogen eller havet, nästa om julen eller om viktiga värderingar. All utsmyckning görs för hand – och barnen får alltid vara med.
– Om jag kommer hit för sällan känner jag knappt igen mig, säger Clayton och skrattar.

Barnen får fem mål mat om dagen: Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Det innebär att Star of Hope Brazil varje dag serverar över 10 000 måltider.
– På många förskolor gråter barnen när deras föräldrar lämnar dem där, säger CEI Cerejeiras huvudkoordinator Anita. Det händer inte här, så föräldrarna vet att deras barn har det bra.
Systemet i Brasilien motsvarar det upplägg som gäller för svenska friskolor. Myndigheterna finansierar verksamheten – men det är Hoppets Stjärna som styr och formar varje förskola utifrån sin vision.
– Varje organisation som driver förskolor får samma summa för varje barn varje månad, berättar Clayton. Myndigheterna är för-bluffade över hur vi med samma medel kan skapa så mycket finare miljöer än andra skolor åstadkommer.

Under många år låg Hoppets Stjärnas fokus i Brasilien på att driva barnhem. När givarstödet sinade ställdes man inför valet att självdö eller att finna nya vägar. Star of Hope Brazils ordförande Tomas Söderberg, som i många år varit politiskt verksam i landet, såg en lösning. Landets skolsystem möjliggjorde ett samarbete med myndigheter som kunde ge Hoppets Stjärna chans att hjälpa fler i Brasilien än någonsin förr. Genom sina politiska kontakter banade Tomas väg för nysatsningen, men mycket arbete återstod – och 2005 föll den uppgiften på Clayton.
– Jag ägnade nästan två år åt pappersarbete och ständiga möten med myndigheterna, berättar han. Ärligt talat hade jag inte mycket hopp om att vi skulle lyckas. Jag gjorde bara vad Tomas bett mig om. Trots sina tvivel fortsatte Clayton att kämpa på – och i augusti 2007 slog den första förskolan upp sina portar. Nästa viktiga steg togs i februari 2009, men då handlade det inte om någon ny förskola. I stället om en nystiftad lag som innebar en fördubbling av alla privata förskolors kostnader. Clayton, som studerat juridik, granskade lagen i detalj och lyckades hitta en alternativ tolkning.
– Det fanns hundratals berörda organisationer i São Paulo, men det var bara Hoppets Stjärna som protesterade.
Snart stängde en armé av advokater in sig i samma rum för att räkna ut vem som tolkat lagen korrekt. Till slut kom de ut därifrån med ett besked:
”Hoppets Stjärna har rätt.”
– Det här räddade alla berörda organisationer i staden, säger Clayton. Efter det fick vi en stark röst bland dem, och även myndigheterna började visa oss mer respekt.

Kort därpå ringde Claytons telefon. Myndigheterna sökte en organisation de kunde lita på till att driva ett nytt förskoleprojekt – och samma vår öppnades Hoppets Stjärnas andra förskola. Efter det tog allt fart på allvar, och inom loppet av tre år startades fem förskolor till. Därefter har Hoppets Stjärna valt att avvakta och tacka nej till nya förfrågningar för att inte riskera växtvärk. Verksamheten har nu blivit så omfattande att givarnas gåvor bara motsvarar fem procent av intäkterna – men utan de gåvorna skulle allt kollapsa.
– De pengar vi får från givarna är otroligt viktiga, säger Clayton. Utan dem skulle vi tappa de andra 95 procenten. Myndigheternas pengar får bara gå direkt till förskolorna, så utan givarnas gåvor skulle vi inte ha någon organisation att driva skolorna med. Givarnas pengar finansierar också den ambulans som i ett årtionde rullat runt i Santos och gett utsatta barn hälsokontroller och vaccinationer. Tack vare givarstödet förbereds det dessutom för en förskola och en fotbollskola i staden.
Drygt fem mil söderut, i São Paulo, ser Clayton stora möjligheter för Hoppets Stjärna att öppna fler förskolor framöver.
– Vi har otroligt gott rykte, säger han. När nya aktörer ska starta förskoleprojekt rekommenderas de alltid av myndigheterna att besöka oss och se hur vi gör.
Med andra ord ger Hoppets Stjärnas verksamhet redan nu allt större ringar på vattnet. Som ledstjärna för andra förändrar stiftelsen livet för barn långt utanför de egna projektens ramar.
– Jag tror nyckeln till framgång är att vi aldrig ger upp, säger Clayton. Vi är en röst som kommer att höras mer och mer under de år som kommer.