Bli fadder

Alla givare gör fantastiska insatser, men frågan är om det finns någon som brinner mer för uppgiften än Wohn Lindahl i Hudiksvall. Ända sedan 1983 har han med jämna mellanrum gett sig ut på stan med en insamlingsbössa i näven.
– Något år till ska jag nog kunna fortsätta, säger den snart 85-årige eldsjälen.
Wohns band till Hoppets Stjärna är faktiskt äldre än själva verksamheten. 1960 gick han på bibelskola i Örebro tillsammans med stiftelsens blivande grundare, Erik Gunnar Eriksson.
– Vi bodde tillsammans i någon vecka då, minns Wohn.
De återsåg varandra senare under 60-talet när Wohn flyttade norrut och blev pastor i Nyliden, knappt åtta kilometer från Erik Gunnars hem i Kärrsjö. Idag är Wohn pensionär sedan många år – men jobbar gör han fortfarande.
– Jag är ute på torsdagar och fredagar i huvudsak, berättar han. Det brukar bli två timmar på förmiddagen och kanske också på eftermiddagen. Ibland är jag ute på lördag förmiddag också. Vissa har frågat om jag får betalt för att stå där, men det är ju snarare så att jag betalar för det. Bränsle och andra omkostnader står jag själv för.
För många i Hudiksvall är det ett kärt återseende varje gång Wohn kommer gående.
– Det brukar bli många intressanta samtal, säger han. Många känner igen mig och tycker kanske att det är extra roligt att ge en slant. Och jag har ju förundrat mig väldigt många gånger när jag går till banken för att sätta in pengarna efter några timmars insamlande och räknar ihop uppåt 2 000 kronor från burken. Så jag brukar säga att det är bra timpenning – även om den inte är till mig. Uttrycket ”många bäckar små” stämmer väl in på Wohns 33-åriga arbete.
– I år har jag väl tagit det lite lugnare, men så fyller jag ju snart 85. Då har man kanske rätt att skära ner lite grann. Vi får se hur mycket jag orkar framöver – men något år till ska jag nog kunna fortsätta.